Meny
Sökning
Språk
Yrkesinriktad rehabilitering
Målet med yrkesinriktad rehabilitering är att upprätthålla och förbättra arbetstagarens arbetsförmåga. Syftet är således att göra det möjligt för arbetstagaren att fortsätta i arbetslivet trots sjukdom.
Utgångspunkten är alltid en risk för arbetsoförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada och att arbetstagaren sannolikt skulle bli arbetsoförmögen utan ändamålsenliga rehabiliteringsåtgärder.
Både arbetsgivaren och arbetstagaren gynnas av att stöda arbetstagarens arbetsförmåga i rätt tid.
Yrkesinriktad rehabilitering lönar sig
Arbetsgivare
Ekonomiska inbesparingar
• Rehabilitering är förmånligare än invalidpension.
• Minskad sjukfrånvaro.
• Lägre personalomsättning.
• Mindre tryck på att höja arbetspensionsavgifterna.
Kompetent personal
• Erfarna arbetstagare hålls kvar i företaget.
• Arbetstagare med förnyad yrkesskicklighet.
• Rehabiliteringsplan som utgår från företagets behov.
Positiv företagsimage
• Goda rekryteringsmöjligheter.
Arbetstagare
Arbetslivet kan fortsätta
• Innehåll och mening i livet.
• Lönen är i regel större än pension.
• Ålderspensionstillväxten är större då man arbetar.
Personlig utveckling
• Kompetensen fördjupas och breddas.
• Arbetsmarknadsdugligheten förbättras.
Livskvaliteten förbättras
• Funktionsförmågan förbättras.
Med rehabilitering kan man stöda:
- Återgången till arbetet efter en lång sjukledighet.
- Övergången till andra arbetsuppgifter som är mer lämpliga med tanke på hälsotillståndet.
- Byte av yrke till ett mer lämpligare arbete med tanke på hälsotillståndet.
Yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder
Återgången till arbetet efter en lång sjukledighet kan i många fall stödas med hjälp av arbetsplatsrehabilitering dvs. med hjälp av arbetsprövning eller arbetsträning. Detta kan t.ex. göras genom att förkorta arbetstagarens arbetstid eller förenkla arbetsuppgifterna under arbetsprövningen. Målet med arbetsprövningen kan också vara att arbetstagaren lär sig nya arbetsuppgifter som är mer lämpliga med tanke på hälsotillståndet. Arbetsplatsrehabiliteringen räcker vanligen 3–6 månader.
Vid yrkesinriktad omskolning är arbetsplatsrehabilitering alltid det första alternativet. Om det tidigare arbetet eller yrket inte längre är lämpligt med tanke på hälsotillståndet och det inte heller är möjligt att omplacera arbetstagaren med hjälp av arbetsplatsrehabilitering, kan Elo stöda utbildning för ett nytt yrke. Utbildningen kan genomföras som kompletterande utbildning eller fortbildning eller som en längre yrkesutbildning t.ex. som läroavtalsutbildning. Utbildningen kan räcka högt 4,5 år.
Genom att bevilja näringsstöd kan Elo stöda grundandet av ett företag eller en ändring av tidigare företagsverksamhet att bättra lämpa sig för företagarens hälsotillstånd eller yrkesutövande. Ett villkor för beviljandet av stöd är att företaget har goda verksamhetsförutsättningar. Näringsstöd kan också beviljas för anskaffning av verktyg och arbetsmaskiner som ansluter sig till yrkesutövandet.
Arbetsgivarens uppgifter
Om din arbetstagares arbetsförmåga har försvagats:
- Ta upp ärendet med arbetstagaren.
- Ordna en förhandling om arbetshälsan mellan arbetstagaren, företagshälsovården och vid behov även en representant för personaladministrationen.
- Uppmana din arbetstagare att ansöka om yrkesinriktad rehabilitering. Ansökan ska bifogas ett B-läkarutlåtande.
- Uppmana din arbetstagare att foga protokollet från förhandlingarna om arbetshälsan till rehabiliteringsansökan.
- Foga en beskrivning över rehabiliteringsklientens arbetsuppgifter till rehabiliteringsansökan.
- Följ upp hur rehabiliteringen lyckas.
- Om företaget betalar lön till arbetstagaren under rehabiliteringen, ska det meddela ett kontonummer till Elo så att rehabiliteringspenningen kan betalas till arbetsgivaren.
- Meddela Elo om ändringar som sker under rehabiliteringen, t.ex. om mer en två veckor långa sjukledigheter eller semestrar (i allmänhet kan en arbetsprövning på 6 mån. innehålla en veckas semester).
Plan för arbetsprövning