Ofta frågat om inkomstregistret

Uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret är löner, naturaförmåner, arvoden, arbetsersättning samt andra förvärvsinkomster. Även skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar ska anmälas. Det finns ingen nedre gräns i euro eller åldersgräns för de uppgifter som ska anmälas, utan alla löneuppgifter ska anmälas oberoende av summa eller inkomsttagarens ålder. De uppgifter som ska anmälas gäller löner som betalats efter den 1 januari 2019.

 

Arbetsgivaren eller annan prestationsutbetalare meddelar utbetalda löner och annan förvärvsinkomst med anmälan om löneuppgifter skilt för varje inkomsttagare. I en anmälan meddelas uppgifterna om en betalningsgång till en inkomsttagare.  I samma anmälan kan det emellertid finnas flera olika inkomstslag som betalas till samma inkomsttagare, t.ex. penninglön, naturaförmåner och kilometerersättningar.

Du kan lämna anmälningar till inkomstregistret på tre olika sätt:

1. Via ett tekniskt gränssnitt -> Automatisk anmälan från det egna lönesystemet:

• Lönesystemet ska vara kompatibelt med inkomstregistret, bl.a. ska materialet vara i xml-format och inkomstslagens koder ska överensstämma med inkomstslagen i inkomstregistret.
• Det behövs ingen särskild inloggning i samband med anmälan. Förbindelsen till inkomstregistret bildas med hjälp av ett certifikat som söks på förhand.

2. Via e-tjänsten

• Logga in via webbplatsen inkomstregistret.fi, identifiera dig antingen med nätbankskoder, mobilcertifikat, organisations- eller certifikatkort.
• Fullmakterna för användningen av tjänsten ska skötas i skick före inloggning via tjänsten Suomi.fi.
• Anmälningarna kan lämnas i:

1. Uppladdningstjänsten, där uppgifterna kan laddas upp som filer i xml-format
2. På webblankett, vilket innebär att uppgifterna i de enskilda anmälningarna matas in manuellt.

3. Av särskild orsak även på pappersblankett

• Om man av rimliga skäl inte kan förutsätta att uppgifterna ges elektroniskt; då det t.ex. är fråga om en fysisk person, dödsbo, tillfällig eller utländsk arbetsgivare.
• Blanketten finns på sidan: www.inkomstregistret.fi

Även löneberäkningsprogrammet Palkka.fi kan användas, varifrån uppgifterna går automatiskt till inkomstregistret.

I inkomstregistrets e-tjänst kan du kontrollera inlämnade anmälningar i avsnittet ’Inlämnade Anmälningar’ eller genom att beställa en rapport via länken ’Beställningar --> Rapporter’.

Om du har ett gällande ArPL-försäkringsavtal (dvs. du är inte en tillfällig arbetsgivare), fyll i följande uppgifter i punkten Arbetspensionsförsäkring: 

• Uppgift om arbetspensionsförsäkring: ”1 - Arbetstagarens pensionsförsäkring”.
• Arbetspensionsanstaltens bolagskod: ”54 Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo”.
• Pensionsarrangemangnummer: ”54-XXXXXXXX” (ArPL-försäkringsnummer)
  

Anmälan avser en anmälan om löneuppgifter för en person för en lönebetalningsdag.

 

Det material som skickas till inkomstregistret kan innehålla en anmälan om löneuppgifter för flera arbetstagare.

Här är några praktiska anvisningar för hur man anmäler naturaförmåner:

1. Ersättningen för naturaförmånen ska alltid anmälas med samma anmälan om löneuppgifter som naturaförmånen, fastän ersättningen skulle tas ut i förskott eller senare
2. Om arbetsgivaren har uppburit en större ersättning för naturaförmånen än naturaförmånens beskattningsvärde, ska som ersättning för naturaförmånen högst anges det belopp som motsvarar dess beskattningsvärde på anmälan om löneuppgifter
3. Om ersättningen för naturaförmånen motsvarar beskattningsvärdet, ska den ersättning som tagits ut inte anmälas med inkomstslaget 407 (ersättning för andra naturaförmåner), utan då används endast uppgiften ”Ersättningen för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet: Ja”.

Det kan verka som om anmälan om naturaförmåner har gjorts rätt till inkomstregistret, eftersom det inte kommer något felmeddelande. Anmälningar som gjorts fel till inkomstregistret förmedlas till Elo, men det kan bildas en felaktig ArPL-avgift för dem.

 

Det lönar sig att noggrant läsa anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar >

Inkomst enligt ArPL är en naturaförmån, från vilken den ersättning som tas ut för förmånen har dragits av. Detta innebär att om naturaförmånen är 120 euro och den ersättning som tagits ut är 20 euro, är den inkomst som omfattas av ArPL 100 euro.

Med andra ord, då naturaförmånen är större än den ersättning som tagits ut för den, betraktas skillnaden som inkomst enligt ArPL. Om den ersättning som tagits ut för naturaförmånen däremot motsvarar dess beskattningsvärde, dvs. de är lika stora, är naturaförmånen inte inkomst enligt ArPL.  


Exempel 1: Bostadsförmån och ersättning som tagits ut för den

Bostadsförmån (inkomstslag 301): 900 euro
Ersättning för andra naturaförmåner (inkomstslag 407): 750 euro

Skillnaden är 150 euro. Det här är bostadsförmånens beskattningsbara belopp, vilket innebär att inkomsten enligt ArPL är 150 euro.

Exempel 2: Kostförmån och ersättning som tagits ut för den

Kostförmån (inkomstslag 334): 120 euro
Ersättningen som tagits ut för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet: True/Ja

Skillnaden är 0 euro. Det här är kostförmånens beskattningsbara belopp, vilket innebär att inkomsten enligt ArPL är 0 euro.

Exempel 3: Kostförmån och ersättning som tagits ut för den

Kostförmån (inkomstslag 334): 120 euro
Ersättning för andra naturaförmåner (inkomstslag 407): 80 euro

Skillnaden är 40 euro. Det här är kostförmånens beskattningsbara belopp, vilket innebär att inkomsten enligt ArPL är 40 euro.

När arbetsgivaren beviljar arbetstagaren en cykelförmån som tillägg till lönen läggs endast det belopp som överstiger den skattefria inkomsten till bruttolönen som skattepliktig naturaförmån. I sådana fall motsvarar beloppet av ArPL-inkomsten beloppet av den skattepliktiga inkomsten och anmälningarna till inkomstregistret görs på samma sätt som för andra naturaförmåner. 

När det har avtalats att cykelförmånen ska utgöra en del av lönen (genom att arbetstagarens penninglön sänks), betraktas förmånen som vederlag för arbete och den räknas med i ArPL-inkomsten trots att förmånen är helt eller delvis skattefri i beskattningen. Detta innebär att beloppet av ArPL-inkomsten blir högre än beloppet av den beskattningsbara inkomsten. Anmälan till inkomstregistret görs i dessa fall med inkomstslagen 341 (Skattefri andel av personalbiljett) och 363 (Skattefri andel av cykelförmån), så att det under punkten Typ av försäkringsuppgift antecknas att dessa omfattas av arbetspensions-, arbetslöshets-, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringsavgifter.

Närmare anvisningar om anmälan finns på inkomstregistrets webbplats >

De uppgifter som ska uppges i anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret kan vara antingen obligatoriska uppgifter som ska ges i samband med varje anmälan eller kompletterande uppgifter.

Obligatoriska uppgifter är t.ex.:

• identifieringsuppgifter, t.ex. lönebetalningsperiod och -dag samt uppgifter om prestationsutbetalare och mottagare
• en del av inkomstslagen i anmälan om löneuppgifter (exempelvis naturaförmåner och kostnadsersättningar) då nämnda inkomster betalas
• anmälan av penninglöner minst som ett totalbelopp (s.k. anmälningssätt 1 = lägre exakthetsnivå för anmälan av penninglöner).

Kompletterande uppgifter är t.ex.:

• kompletterande inkomstslag, såsom anmälan av inkomstuppgifterna specificerade (s.k. anmälningssätt 2 = högre exakthetsnivå för anmälan av penninglöner)
• andra tilläggsuppgifter, t.ex. uppgifter om vissa tjänsteförhållanden, frånvarouppgifter samt intjäningsperioder för inkomstslagen.

Då arbetsgivaren lämnar nödvändiga kompletterade uppgifter samtidigt med lönebetalningen, minskar behovet av utredningar efteråt. Kompletterande uppgifter behövs bl.a. av arbetspensionsanstalterna.

Om uppgifterna inte anmäls, kan de som behöver uppgifterna bli tvungna att begära uppgifterna av prestationsbetalaren senare.

• Anmälningssätt 1
  Med anmälningssätt 1 avses att penninglöner anmäls minst som ett totalbelopp = lägre exakthetsnivå för anmälan av penninglöner.
• Anmälningssätt 2
  Med anmälningssätt 2 avses att penninglönerna anmäls specificerat genom att använda särskilda, kompletterande inkomstslag = högre exakthetsnivå för anmälan av penninglöner (det rekommenderade anmälningssättet)

I anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret redovisas inkomsterna enligt olika inkomstslag. Med inkomstslag avses typ av inkomst, enligt vilken de prestationer som anmäls till inkomstregistret specificeras. Inkomstslag är bl.a. tidlön, ackordslön och arbetsersättning. Inkomstslagen har indelats i fyra serier (inkomstslag i 100-, 200-, 300- och 400-serien):

• Inkomstslagen i 100-serien används vid anmälan enligt anmälningsätt 1, dvs. då penninglöner anmäls som ett totalbelopp.
• Inkomstslagen i 200-serien används vid anmälan enligt anmälningsätt 2, dvs. då penninglöner anmäls specificerade (det rekommenderade anmälningssättet).
• Inkomstslagen i 300-serien är inkomstslag som ska anmälas separat, t.ex. naturaförmåner och kostnadsersättningar. Det är obligatoriska uppgifter, om nämnda inkomstslag betalas.
• Inkomstslagen i 400-serien används då man anmäler poster som ska dras av från lönen, såsom t.ex. förskottsinnehållning av skatt och arbetsgivaravgifter. De är obligatoriska uppgifter om nämnda avgift har dragits av från lönen.

• Lönebetalningsperioden är den tidsperiod för vilken lön betalas. När anställningsförhållandet upphör, upphör också lönebetalningsperioden. Lönen ska betalas den sista dagen i lönebetalningsperioden, om inte annat avtalas. Ett material kan endast innehålla en lönebetalningsperiod.
• Intjäningstiden för inkomsten (s.k. intjäningsperiod, kumuleringstid) kan skilja sig från lönebetalningsperioden. Intjäningsperioden är den tidsperiod för vilken inkomsten influtit. Intjäningsperioden kan vara längre eller kortare än lönebetalningsperioden, t.ex. ett år eller längre. Intjäningsperioden är en inkomstslagspecifik uppgift, och den kan vara olika lång för de olika inkomstslag som anmäls.

Om företaget har anställda med timlön som erhåller lön med två veckors mellanrum samt anställda med månadslön som erhåller lön en gång i månaden, kan de prestationer som betalats ut till de anställda anmälas i samma material, då betalningsdagen är densamma?

Nej, om lönebetalningsperioderna för anställda med månadslön och anställda med timlön är olika. Ett material kan innehålla anmälningar för en betalningsdag och en lönebetalningsperiod. Om lönebetalningsperioderna för anställda med månadslön och anställda med timlön är olika, ska uppgifterna lämnas i olika material även om betalningsdagen skulle vara densamma.

Inkomstslaget Lönesumma som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften (102), används då man med inkomstslaget anmäler inkomsttagarens arbetsinkomst som utgör grund för arbetspensions­försäkringen som ett totalbelopp. Inkomstslaget används endast om den arbetsinkomst som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgift, avviker från inkomsten i inkomstslaget Lön totalt.

Exempel:

Som Lön totalt (101) anmäls 1 000 euro och av någon anledning är inte hela 1 000 euro inkomst som ska försäkras enligt ArPL, utan den summa som omfattas av ArPL-försäkringen är 800 euro.
För att ArPL-försäkringen ska bli rätt, ska 800 euro anmälas som ett eget inkomstslag, som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften (102).

År 2023 personer under 17 år och över 68 omfattas inte av ArPL-försäkringen. För att anmälan till inkomstregistret ska bli rätt ska det i inkomstregistret uppges att det inte föreligger någon försäkringsskyldighet genom att använda Typ av undantagssituation för försäkring ’Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)’.

Till Elo förmedlas endast de uppgifter i inkomstregistret som Elo har rätt att få, dvs. uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetspensionsförsäkringen.
Om alla uppgifter inte har förmedlas rätt till Elo, lönar det sig att kontrollera om det i inkomstregistrets e-tjänst finns uppgifter som förhindrar anmälan eller en del av den från att förmedlas till Elo. Sådana uppgifter kan t.ex. vara:

• För inkomstslaget har som uppgift Typ av försäkringsuppgift lagts till Underställd arbetspensionsförsäkringsavgifter: Nej
  • uppgiften i fråga utgör ett hinder för att det aktuella inkomstslaget ska förmedlas till Elo.
• Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Sammanslutning
  • uppgiften utgör ett hinder för att hela anmälan ska förmedlas till Elo.
• Inkomstslag som inte omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften
  • länk till inkomstregistrets koduppsättning för inkomstslag (pdf).

Då en tillfällig arbetsgivare lämnar en löneanmälan till inkomstregistret, ska arbetsgivaren i samband med anmälan välja det arbetspensionsbolag där bolaget önskar att arbetstagarna ska försäkras enligt ArPL.

Beroende på anmälningssättet kan en tillfällig arbetsgivare för anmälan till inkomstregistret behöva:

• Elos bolagskod, som är 54
• det tekniska pensionsförsäkringsnumret, som i Elo är 54-0000000U.

Om en tillfällig arbetsgivare använder webblanketten i inkomstregistrets e-tjänst eller använder tjänsten Palkka.fi för löneräkningen, behöver Elos bolagskod eller det tekniska pensionsförsäkrings­numret för tillfälliga arbetsgivare inte fyllas i separat, utan det räcker att välja Elo som arbetspensionsbolag. 

Du är en tillfällig arbetsgivare om du inte har ett gällande ArPL-försäkringsavtal, du avlönar en arbetstagare säsongartat eller sporadiskt och den sammanräknade lönesumman till de tillfälliga arbetstagarna för ett halvt år (6 mån.) är högst 9 348 euro.

När du gör en tillfällig arbetsgivares anmälan i inkomstregistrets e-tjänst, fyll i följande uppgifter i punkten Arbetspensionsförsäkring: 

• Uppgift om arbetspensionsförsäkring: ”1 - Arbetstagarens pensionsförsäkring”.
• Välj ”Tillfällig arbetsgivare (inget ArPL-försäkrings avtal)”
• Arbetspensionsanstaltens bolagskod: ”54 Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo”.

Med arbete som ett hushåll låter utföra betraktas arbete som en privatperson eller ett dödsbo låter utföra och som inte hänför sig till lantbruks- eller näringsverksamhet.

På webbplatsen om inkomstregistret finns klara tilläggsanvisningar avsedda för hushåll som betalar lön eller andra förvärvsinkomster och som anmäler uppgifterna till inkomstregistret >

Då det är fråga om arbete som ett hushåll låtit utföra, ska anmälan alltid lämnas till inkomstregistret med personbeteckning.

Om det i anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret felaktigt har getts uppgiften ”Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)” eller om försäkringsnummeruppgiften för delade försäkringar saknas (företaget har många olycksfallsförsäkringar), ska den tidigare anmälan först makuleras och därefter ska det göras en ny anmälan.

Om uppgiften om yrkesklass saknas eller avviker från det som tidigare anmälts till olycksfallsförsäkringsbolaget, korrigeras uppgiften med en ersättande anmälan och det behövs ingen makulering.

Om anmälningar till inkomstregistret måste makuleras på grund av fel eller brister, lönar det sig att beakta att alla makuleringar även skickas till alla uppgiftsanvändare och på så sätt kan makuleringen inverka t.ex. på arbetsgivaravgifterna och ränteberäkningen samt på uppgiftsanvändarnas beslutsfattandeprocess.

För att makuleringen ska ha så små verkningar som möjligt, rekommenderar vi i Elo att makuleringen och den nya anmälan görs samma dag före klockan 14.

Uppgifterna i inkomstregistret korrigeras med ett ersättande förfarande. Detta innebär att man korrigerar den ursprungliga anmälan så att alla uppgifter i anmälan anges på nytt, och utöver de nya och ändrade uppgifterna uppges dessutom uppgifterna i den ursprungliga anmälan. En ersättande anmälan görs för samma betalningsdatum som den ursprungliga anmälan.

Materialet som betalaren sänder kan innehålla anmälningar om löneuppgifter för flera inkomsttagare

• Med anmälan avses information om en inkomsttagare för en betalningsgång
• Om materialet innehåller felaktiga anmälningar, behöver inte hela materialet skickas på nytt, utan endast felaktiga anmälningar ska korrigeras. Felfria anmälningar behöver inte lämnas på nytt.

Inkomsttagaren kan ha många gällande anmälningar om löneuppgifter med samma lönebetalnings­period och -dag från en och samma betalare.  Även om lönebetalningsperioden och -dagen är desamma, ersätter inte anmälan en tidigare anmälan, om betalaren som typ av åtgärd väljer ”Ny anmälan”. Då man önskar korrigera en tidigare anmälan ska ”Ersättande anmälan” väljas som typ av åtgärd.  I korrigeringen av uppgifter används en anmälningsreferens med vilken en korrigering eller makulering hänförs till rätt anmälan.

Uppgifterna ska korrigeras genom att makulera den tidigare anmälan och därefter lämna in en ny anmälan i följande situationer:

• Korrigering av betalningsdag
• Korrigering av löneutbetalningsperiod
• Korrigering av kundnummer för betalare och inkomsttagare
• Korrigering av typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren, då tilläggsuppgiften Idrottare eller Samfund ändras
• Korrigering av typ av betalare, då uppgiften Tillfällig arbetsgivare ändras
• Korrigering av uppgiften Fungerar som ställföreträdande betalare
• korrigering av den egentliga arbetsgivarens kundnummer i datagruppen ställföreträdande betalare
• Korrigering av inkomsttagarens födelsedatum
• Korrigering av pensionsarrangemangnummer
• Korrigering av ett arbetsolycksfallsförsäkringsbolags identifierare eller försäkringsnummer
• Korrigering av uppgifter i Typ av undantagssituationer för försäkring 
  • Ändring av uppgifter i Ingen försäkringsskyldighet retroaktivt 
  • Ändring av uppgifter i Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd retroaktivt.
  • Ändring av uppgiften Frivillig försäkring i Finland (arbetspensionsförsäkring) retroaktivt.

Om anmälningar till inkomstregistret måste makuleras på grund av fel eller brister, lönar det sig att beakta att alla makuleringar även skickas till alla uppgiftsanvändare och på så sätt kan makuleringen inverka t.ex. på arbetsgivaravgifterna och ränteberäkningen samt på uppgiftsanvändarnas beslutsfattandeprocess.

För att makuleringen ska ha så små verkningar som möjligt, rekommenderar vi i Elo att makuleringen och den nya anmälan görs samma dag före klockan 14.

Om felet finns endast i anmälan, dvs. arbetstagaren har erhållit rätt lön, men fel belopp har anmälts till inkomstregistret, ska man lämna in en ersättande anmälan. Om man betalat för mycket lön eller annan inkomst till arbetstagaren, ska betalaren korrigera den tidigare anmälan genom att markera den överbetalda prestationen som en ogrundad förmån. Återkravsuppgifterna anmäls med anmälan för den lönebetalningsperiod då den överbetalda prestationen betalas tillbaka till arbetsgivaren. Samtidigt ska man även anmäla den ursprungliga lönebetalningsperioden då den överbetalda prestationen betalades till arbetstagaren.

I situationer där den nedre gränsen för ArPL-försäkringen inte överskrids för den första lönebetalningsperioden i månaden, men där gränsen överskrids under den andra lönebetalningsperioden, ska uppgifterna anmälas till inkomstregistret och korrigeras enligt följande:

• Uppgiften Typ av undantagssituation för försäkring ska korrigeras genom att makulera den tidigare anmälan, varefter en ny anmälan med korrekta uppgifter görs.

• En ny anmälan ska även göras för den första lönebetalningsperioden, eftersom läget har förändrats och den tidigare uppgiften Typ av undantagssituation för försäkring inte längre är korrekt.

• Uppgifterna i inkomstregistret ska motsvara verkligheten, och därför ska löneuppgifter anmälas enligt de faktiska betalningsdagarna. Om arbetstagarens andel av pensionsförsäkringsavgiften för den första lönebetalningsperioden debiteras under den andra lönebetalningsperioden, ska även anmälan hänföras till den andra lönebetalningsperioden. Anmälan för den första lönebetalningsperioden ska makuleras, varefter det ska lämnas in en ny anmälan med de förändrade försäkringsuppgifterna (information och arbetspensionsförsäkringen, FO-nummer och pensionsordningsnummer) Om inga arbetstagaravgifter har debiterats inkomsttagaren, ska de inte anmälas. I anmälan om löneuppgifter för den andra lönebetalningsperioden anmäls hela den debiterade arbetspensionsförsäkringsavgiften (och eventuell arbetslöshetsförsäkringsavgift) enligt utfallet. Det räcker med en anmälan.

Om anmälningar till inkomstregistret måste makuleras på grund av fel eller brister, lönar det sig att beakta att alla makuleringar även skickas till alla uppgiftsanvändare och på så sätt kan makuleringen inverka t.ex. på arbetsgivaravgifterna och ränteberäkningen samt på uppgiftsanvändarnas beslutsfattandeprocess.

För att makuleringen ska ha så små verkningar som möjligt, rekommenderar vi i Elo att makuleringen och den nya anmälan görs samma dag före klockan 14.

Om lönebetalningsdagen har anmälts fel till inkomstregistret, ska anmälan makuleras. Efter det ska du lämna in en ny anmälan med den rätta/nya lönebetalningsdagen.

Om anmälningar till inkomstregistret måste makuleras på grund av fel eller brister, lönar det sig att beakta att alla makuleringar även skickas till alla uppgiftsanvändare och på så sätt kan makuleringen inverka t.ex. på arbetsgivaravgifterna och ränteberäkningen samt på uppgiftsanvändarnas beslutsfattandeprocess.

För att makuleringen ska ha så små verkningar som möjligt, rekommenderar vi i Elo att makuleringen och den nya anmälan görs samma dag före klockan 14.

Om ArPL-försäkringsnumret har anmälts fel till inkomstregistret, ska anmälan makuleras. Efter det ska du lämna in en ny anmälan med det rätta/nya ArPL-försäkringsnumret.

Om anmälningar till inkomstregistret måste makuleras på grund av fel eller brister, lönar det sig att beakta att alla makuleringar även skickas till alla uppgiftsanvändare och på så sätt kan makuleringen inverka t.ex. på arbetsgivaravgifterna och ränteberäkningen samt på uppgiftsanvändarnas beslutsfattandeprocess.

För att makuleringen ska ha så små verkningar som möjligt, rekommenderar vi i Elo att makuleringen och den nya anmälan görs samma dag före klockan 14.

Om du har betalat en arbetstagare för mycket i lön och anmälan i inkomstregistret är felaktig, gör en ersättande anmälan till den betalningsdagens anmälan för vilken den överbetalda prestationen till arbetstagaren har betalats, och anteckna den överbetalda prestationen som en ogrundad förmån. Då Elo får den korrigerade uppgiften minskas den lönesumma som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften med beloppet av den ogrundade förmånen.

Det räcker inte enbart med en anmälan om återkrav (dvs. att den tidigare anmälda överbetalda prestationen inte korrigeras som en ogrundad förmån), eftersom uppgifter om återkrav inte förmedlas till Elo.

• En fullmakt gäller för ett visst företags eller en viss persons uppgifter.
• Byte av den befullmäktigade parten påverkar inte vilka uppgifter den nya befullmäktigade parten ser; den nya bokföringsbyrån kan läsa de löneanmälningar som fullmaktsgivaren producerar, dvs. även den tidigare bokföringsbyråns anmälningar.
• När fullmakten går ut kan den befullmäktigade inte längre se företagets uppgifter eller inlämnade anmälningar.
• Den nya bokföringsbyrån kan upprätthålla och lämna in de löneanmälningar som fullmaktsgivaren producerar, dvs. även sådana som den tidigare bokföringsbyrån gjort.
  −De uppgifter som företaget anmält förvaras i registret i tio år. Uppgifter kan korrigeras så länge som de förvaras i inkomstregistret.

Bra instruktioner för detta hittar du på inkomstregistret.

När du gör löneanmälan till inkomstregistret i tid är förfallodagen för ArPL-fakturan den sista dagen i månaden efter löneutbetalningsmånaden. Försäkringsavgiftsränta räknas på fakturor som förfaller senare. Försäkringsavgiftsräntan är 4,10 % från och med 1.1.2024.

Efter att inkomstregistret infördes är ArPL-avgiften i realtid och alltid slutlig. ArPL-avgiften räknas utifrån löneanmälan till inkomstregistret och den innehåller grundavgift, samt för stora arbetsgivare även avgiftsklassens inverkan och en nedsättning för avgiftsförlustdelen. På så sätt finns det inget behov av särskilda årsberäkningar efter införandet av inkomstregistret och således uppkommer det inte heller någon justeringsavgift.

Det kan finnas flera orsakar bl.a.

1. Om anmälan om löneuppgifter till någon del varit bristfällig, t.ex. vad gäller uppgifterna om naturaförmåner (läs mer under Hur anmäls naturaförmåner till inkomstregistret?) har anmälan i fråga inte kunnat behandlas samtidigt med de övriga anmälningarna i materialet. På grund av det finns anmälningarna inte nödvändigtvis med på fakturan.
2. En anmälan till inkomstregistret har även kunnat innehålla andra inkomster än de som omfattas av ArPL, dvs. år 2023 löner till personer under 17 år och/eller över 68 år (se närmare: länk Inkomster som omfattas av ArPL).
3. Om anmälan om löneuppgifter eller en korrigering har lämnats till inkomstregistret efter att det redan skickats en faktura på de övriga löneanmälningarna för samma månad.
4. Om det har bildats flera material utifrån anmälan om löneuppgifter, kan anmäl­ningarna ha kommit till Elo vid olika tidpunkter och på grund av det inte hunnit med på en och samma faktura.

Det är möjligt på samma sätt som hittills. Dessutom kan du avtala om en månad extra betalningstid med försäkringsavgiftsränta genom Elo's webbtjänst eller att kontakta Elo tfn. 020 694 744 på förhand före förfallodagen.

Vi räknar ut ArPL-avgiften i Elo en gång per dag, och om löneuppgifterna som anmälts till inkomstregistret har anlänt för beräkning på olika dagar, bildas det flera rader för samma lönebetalningsdag på fakturan.

En arbetstagare som kommer från utlandet till Finland har för avsikt att arbeta i Finland hela kalenderåret 1.1–31.12. Arbetstagaren har inte något A1-intyg till Finland. Arbetsgivaren har betalat socialförsäkringsavgifterna till Finland och anmält nödvändiga uppgifter till inkomstregistret.

 

I slutet av maj ger arbetstagaren arbetsgivaren ett A1-intyg som han fått från avgångslandet och som varit i kraft från början av året. Arbetsgivaren har således obefogat betalat socialförsäkringsavgifter till Finland under fem månader.

Arbetsgivaren ska makulera de anmälningar som den gett till inkomstregistret i januari–maj och lämna in nya anmälningar om löneuppgifter. De uppgifter som ska ges med en ny anmälan om löneuppgifter är:

• Typ av undantagssituation för försäkring: omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- eller arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)
• Intyg över socialskydd: A1-intyg eller avtal med Finland.

De försäkringsavgifter som betalats av arbetsgivaren i januari–maj återbetalas till arbetsgivaren och arbetsgivaren ska betala tillbaka till arbetstagaren de avgifter som felaktigt tagits ut av arbetstagaren. Arbetsgivaren ska lämna en anmälan till inkomstregistret om de försäkringsavgifter som betalats tillbaka till arbetstagaren.  Förfarandet beskrivs i anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret, i punkten 2.4 Anmälan av negativa tal.

En prestationsbetalare anmäler i främsta hand uppgifterna med ett finländskt FO-nummer eller personbeteckning. Om betalaren emellertid saknar finskt kundnummer, anges uppgifterna med utländsk identifierare och då ska även preciserande identifierings- och kontaktuppgifter anges, såsom namn och adress. Om betalaren har både en finländsk och utländsk identifierare, ska bägge anges.

Inkomsttagarens uppgifter ska i första hand anmälas till inkomstregistret med en finländsk personbeteckning. Om betalaren inte har en finländsk personbeteckning, ska uppgifterna anges med utländsk identifierare. Om den angivna identifieraren inte är finländsk eller om personen inte alls har någon identifierare, ska närmare uppgifter ges om inkomsttagaren, t.ex. namn, adressuppgifter, födelsetid och kön.

Om en utländsk person senare får en finländsk personbeteckning, ska personbeteckningen anmälas i följande anmälan. Även den utländska identifieraren ska fortsättningsvis anmälas.

Om en utländsk identifierare angetts för inkomsttagaren på de tidigare anmälningarna, behöver anmälningarna inte rättas. När en personbeteckning fåtts, kan den anmälas för följande lönebetalningsperiod tillsammans med det utländska kundnumret. Om det däremot undantagsvis inte alls funnits någon identifierare i tidigare anmälningar, ska anmälningarna rättas.

 

Om du gör en anmälan till inkomstregistret genom att använda anmälningssätt 1:

1. Anmäl inkomstslaget ”352 Försäkringslön”. 
2. Uppge för alla övriga inkomstslag på anmälan (t.ex. 101 Lön totalt) tilläggsuppgiften:

• Typ av försäkringsuppgift: Som grund för arbetspensionsförsäkringsavgift. Som grund för försäkringsavgift: Nej.
• Typ av försäkringsuppgift: Som grund för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringsavgift. Som grund för försäkringsavgift: Nej.
• Typ av försäkringsuppgift: Som grund för arbetslöshetsförsäkringsavgift. Som grund för försäkringsavgift: Nej.

Om du gör en anmälan till inkomstregistret genom att använda anmälningssätt 2, ska du göra två olika anmälningar: 

1. Gör en anmälan med vilken du anmäler inkomstslaget ”201 Tidlön” och för den uppgifterna:
   • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring).
   • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetslöshetsförsäkring).
   • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring).

    

2. Gör en anmälan med vilken du anmäler inkomstslaget ”352 Försäkringslön”.

Om det är fråga om en situation med en ställföreträdande betalare, ska det lämnas in två anmälningar:

1. Den ställföreträdande betalarens anmälan, som ska innehålla följande uppgifter:
   1. Grundläggande uppgifter om ställföreträdande betalare.
   2. Uppgift om att betalaren är en ställföreträdande betalare.
   3. Den egentliga arbetsgivarens uppgifter.
   4. Försäkring/Arbetspensionsförsäkring: ”Ingen arbetspensionsförsäkring” (som standard, ändra inte).

       

2. Den egentliga arbetsgivarens anmälan, som innehåller
   1. Den egentliga arbetsgivarens uppgifter (Betalarens uppgifter).
   2. Arbetstagarens pensionsordningsnummer och arbetstagarens löneuppgifter.

Arbetsinkomsten som fastställs för en FöPL-försäkrad företagare ska inte anmälas till inkomstregistret, men däremot ska löneinkomst som betalas till en FöPL-försäkrad företagare anmälas till inkomstregistret.

1. Lön som betalats till en ägare i ett aktiebolag ska anmälas till inkomstregistret (motsvarande den tidigare årsanmälan till Skatteförvaltningen).
2. Privata uttag som görs av en firma behandlas i firmans bokföring och anmäls i skattedeklarationen.

Då företagarnas löner anmäls i anmälan om löneuppgifter, är det viktigt att betalaren i punkten Inkomsttagarens uppgifter anmäler: Uppgift om arbetspensionsförsäkring: Arbetspensionsförsäkring för företagare (FöPL).  

Därtill ska det anmälas: I punkten Typ av undantagssituation för försäkring:

• Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)
• Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)
• Ingen försäkringsskyldighet (arbetslöshetsförsäkring)

Företagarens lön ska antecknas att den omfattas av sjukförsäkringsavgiften, vilket innebär att i Typ av undantagssituation för försäkring inte kan väljas: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- samt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring), eftersom detta utesluter alla socialförsäkringsavgifter.

FöPL-försäkringsnumret, arbetspensionsanstaltens bolagskod och pensionsordningsnummer ska inte anmälas till inkomstregistret.

 

Anmäl anställningens slutdatum i samband med anmälan on slutlönen. Om du lämnar in flera anmälningar under pensionens begynnelsemånad, anmäl slutdatumet i samband med varje anmälan. Om det inte är möjligt att anmäla slutdatumet i ditt eget system, kan du även göra det via inkomstregistret.fi genom att lämna in en ny anmälan eller genom att korrigera den tidigare inlämnade anmälan. Slutdatumet ska anmälas under de noggrannare uppgifterna om inkomsttagaren som slutdatum för anställningens giltighet.