Avgiftsklassmodellen för stora arbetsgivare förnyas

Avgiftsklassmodellen för arbetspensionssystemet förnyas och ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024. Ändringarna påverkar självriskgraden för stora arbetsgivare från och med 2025 och fastställandet av avgiftsklassen från och med 2028 (genom pensionsutgiften 2026).

Ett av syftena med avgiftsklassmodellen är att uppmuntra arbetsgivare att förebygga arbetsoförmåga, varvid arbetsgivarens invaliditetspensionsavgifter blir lägre. Som ett resultat av avgiftsklassmodellen orsakar invalidpensioner kostnader för arbetsgivarna.

Syftet med reformen är att sänka tröskeln för att anställa äldre arbetssökande och arbetssökande som har utmaningar med arbetsförmågan, att uppmuntra till rehabilitering i rätt tid, att förbättra avgiftsmodellens funktionalitet och riskmotsvarighet samt att minska de långa fördröjningarna i avgiftsmodellen mellan anställningarnas upphörande och pensionernas avgiftsinverkan.

Viktiga ändringar i reformen:

• Den eventuella inverkan på avgifterna som orsakas av personer som anställs som nya arbetstagare efter att de fyllt 55 år slopas.
• Avgiftsklassinverkan slopas när arbetet hos den nya arbetsgivaren har inletts som läroavtalsutbildning eller arbetsprövning i form av yrkesinriktad rehabilitering och högst fem år har gått från det att arbetspensionsrehabiliteringen inleddes till pensionsfallet.
• Lågavlönade anställningsförhållanden har ingen inverkan på avgiftsklassen när den lägre inkomstgränsen för finansiering höjs.
• Rehabiliteringsstöd som har inletts minst två år tidigare beaktas som avgiftsklasspensioner.
• Invalidpensioner där mer än fem år förflutit mellan pensionsfallet och beräkningen av riskförhållandet beaktas inte vid beräkningen av avgiftsklassen.
• Självriskgraden för invalidpensionsavgiften minskar gradvis till 60 procent av den nuvarande nivån.

Läs mer om reformen (på finska) i TELA:s meddelande.