Av dem som ansöker om invalidpension på grund av psykisk ohälsa är 37 % under 35 år – störst är ökningen bland unga som på papper har allting bra

Av dem som ansökte om invalidpension på grund av psykisk ohälsa i början av året är 37 procent under 35 år. Under 2018–2023 har andelen personer under 35 år som ansöker om invalidpension på grund av psykisk ohälsa ökat med 41 procent. Den största ökningen i antalet ansökningar i denna grupp har skett bland unga vuxna som förtjänar 20 000–50 000 euro per år. Siffrorna gäller pensioner som söks från arbetspensionsbolaget Elo.

– Det är alarmerande att unga som förankrats i arbetslivet söker om hjälp från den så kallade sista luckan, dvs. från arbetspensionsbolaget. Det är ju inte meningen att dessa unga ska gå i invalidpension. Någonting är allvarligt fel, då personer i tjugo-trettio års ålder misstänker att de inte har arbetsförmåga kvar, säger Elos direktör i arbetshälsoärenden Kati Korhonen-Yrjänheikki.

Bakom ångesten finns svårigheter att få hjälp och medikaliseringen av problemen

Beträffande unga vuxna har särskilt mentala störningar, av vilka den största diagnosgruppen är depression, ökat i ansökningarna om invalidpension. Vid sidan av dem innehåller ansökningarna en ångestdiagnos.

Ångest är inte ensam en grund för invalidpension, men i de invalidpensioner som Elo beviljat finns den med som en diagnos i 39 procent av besluten. Enligt FPA:s statistik fick nästan 50 000 finländare sjukdagpenning för en ångeststörning under 2023. Fenomenet har ökat mycket brant och kraftigast har ökningen varit bland personer under 35 år.
Enligt Korhonen-Yrjänheikki kan man tyvärr redan tala om ångest som en folksjukdom bland unga.

– Ökningen av antalet fall av ångest är ett oroväckande fenomen och en betydande risk för arbetsförmågan vad gäller de ungas framtid. Vi bör fokusera på två fenomen. Vi måste behandla de mest allvarliga ångestfallen och säkerställa att de unga får den hjälp de behöver. Samtidigt ser vi ett fenomen som visar att man börjat betrakta normala motgångar och negativa känslor som hör till livet som problem med den psykiska hälsan. Vi bör se till att de unga får resiliens att tåla de törnar som livet medför, konstaterar Korhonen-Yrjänheikki.

På arbetsplatserna bör man förtydliga förväntningarna och processerna

Enligt FPA var över 100 000 finländare sjuklediga i minst 10 vardagar på grund av psykisk ohälsa. Korhonen-Yrjänheikki framhäver att största delen av de sjukledigheter som beviljats unga är korta, ungefär ett par veckor. Hon utmanar att begrunda varför de unga behöver en sådan ”reservventil” i arbetslivet.

– Arbetstakten och kravnivån har ökat i arbetslivet – det är nödvändigt att säga detta högt på arbetsplatserna. I den ekvationen är det mycket skadligt om man på arbetsplatserna inte riktigt känner till vad som väntas av en eller det finns hinder för att lyckas i arbetet. Man måste kunna lösa dessa frågor, säger Korhonen-Yrjänheikki.
Enligt Korhonen-Yrjänheikki har man under de senaste åren fått upp ögonen för symtomen på psykisk ohälsa på arbetsplatserna och hon tackar arbetsgivarna för deras vilja att ta tag i problemen.

– Många arbetsgivare erbjuder flexibla stödtjänster med låg tröskel för personer som har begynnande symtom på psykisk ohälsa. Tillsammans med en fungerande företagshälsovård erbjuder dessa ett viktigt stöd vid problem med den psykiska hälsan. Följande steg är att satsa på det förebyggande arbetet. Vilka är just vårt företags metoder för att förhindra problem med den psykiska hälsan och stöda människorna att återhämta sig? Det är en av de största frågorna på ansvarsfulla arbetsgivares bord just nu, konstaterar Korhonen-Yrjänheikki.

Närmare upplysningar:
Sara Salomaa, Elos kommunikation
tfn 044 5505450